Dötid

I morse när klockan ringde var det väldigt svårt att kliva upp. Argumenten för att ligga kvar var väldigt övertygande. Men jag var stark och släpade mig upp, (tio minuter innan bussen går).

Filmjölksfrukost direkt ur paketet och 3 tag med tandborsten så kom jag till skolan i tid. Då visar det sig att vi har gått igenom allt i kursen redan och har eget arbete... Sen har vi en annan lektion på eftermiddan. Vad ska jag göra tills lektionen börjar? Läsa bloggar?

Jag har jobbat på en uppgift och ätit godis som var kvar från filmkvällen igår. Nu är jag mycket frestad att åka hem igen.

Skolstarten

Dagen började med att jag försov mig förstås. När jag ställde larmet på telefonen gick nått snett så själva pipandet man ska vakna av uteblev helt enkelt.

 

Annars var det en vanlig dag, mitt rosa paraply med vita prickar gick sönder... Jävla skräpparaply. Synd att det var så fint :( Nästa gång köper jag ett för 500 spänn så kanske det håller lite längre.

 

Jag lyckades handla en påse godis, fryspizza och filmjölk utan problem och sen åkte jag på filmkväll hos gulliga Jenny.

 

Skitparaplyet gjort av skitar från skitland.


Hur det går och hur jag mår.

Det är underligt hur mycket man kan ändras när det blir för mycket. För två månader sen var jag som vanliga jag, avskydde insekter, funderade på alla faror som fanns i världen och nöp i varje yta på kroppen för att kolla att den satt på rätt ställe och inte visade något tecken på dödlig sjukdom. Men jag klarade i alla fall av att gå och handla.

Idag när finastekillens familj och jag var och handlade fick jag en panikångestattack i affären för att det blev stressigt när vi skulle välja varor... Hur hanterar man det? Hur förklarar man för omgivningen att valet mellan grillolja och pulvermarinad eller fläsk och nöt får en att kallsvettas och kippa efter andan? Jag vet inte ens själv varför jag känner sån oro.

Det är skitjobbigt att inse att man inte orkar med det minsta lilla press. Saker som skulle få mig att sucka förut gör mig helt handikappad nu. Precis som om jag har förvandlats från människa till mask.

Jag är inne på andra veckan av min medicin. Nästa vecka ska bli den värsta innan det blir bättre sa läkaren jag pratade med. Ser verkligen fram emot att få se resultatet när medicinen verkar som den ska och man kan bli människa igen.

Det blir bättre har jag hört.....sa masken.

RSS 2.0